Utredning av ADHD – En komplett guide

Att genomgå en utredning för ADHD, en av de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna (NPF), kan vara ett avgörande steg för att få bättre insikt i ens kognitiva och emotionella utmaningar. En ADHD-utredning innebär en noggrann bedömning av symtom och hur dessa påverkar individens vardag. I den här artikeln går vi igenom hur en ADHD-utredning går till, samt fördelar och nackdelar med att genomföra en privat utredning.

Privat adhd utredning

Innehållsförteckning

Varför göra en ADHD utredning?

Att göra en utredning om du misstänker att du själv eller ditt barn har ADHD är ett viktigt steg mot att förstå både styrkor och utmaningar. En diagnos kan ge klarhet och öppna dörrar till rätt stöd, hjälpmedel och anpassningar som kan förbättra vardagen och öka livskvaliteten. Det kan också minska frustration och missförstånd, både för den som har ADHD och för omgivningen, genom att skapa en bättre förståelse för varför vissa beteenden eller svårigheter uppstår. Ju tidigare du får klarhet, desto snabbare kan du ta de steg som behövs för att skapa en mer balanserad och framgångsrik vardag.

Gör ett snabbtest online

Ett bra första steg innan du går vidare till att göra en utredning är att göra ett så kallat snabbtest online. Det finns en uppsjö med olika tester för ADHD. Vårt består av 20 frågor och ger dig en bra fingervisning om hur du ligger till. 

ADHD-test

Snabbtest som på några minuter hjälper dig uppskatta om du har ADHD.

1 / 21

Hur gammal är du?

2 / 21

Hur ofta har du svårt att hålla fokus på uppgifter eller aktiviteter?

3 / 21

Tappar du lätt bort saker som är nödvändiga för att utföra en uppgift (t.ex. nycklar, papper, mobil)?

4 / 21

Känner du dig ofta distraherad av yttre ljud och rörelser när du försöker koncentrera dig?

5 / 21

Hur ofta har du svårt att avsluta projekt som du påbörjat?

6 / 21

Är du benägen att göra saker för snabbt utan att tänka på resultatet?

7 / 21

Har du svårt att hålla tillbaka dina tankar eller känslor i vissa sociala situationer?

8 / 21

Brukar du fatta spontana beslut som du senare ångrar?

9 / 21

Avbryter du ofta andra när de talar eller påbörjar sina meningar?

10 / 21

Hur ofta händer det att du agerar utan att tänka igenom konsekvenserna?

11 / 21

Har du svårt att vänta på din tur i sociala sammanhang, som att stå i kö?

12 / 21

Brukar du känna dig energisk, nästan som om du är driven av en "motor"?

13 / 21

Känner du ofta ett behov av att röra på händer och fötter även när du sitter still?

14 / 21

Känner du dig ofta otålig och vill att saker ska hända snabbt?

15 / 21

Har du svårt att sitta kvar på samma plats under längre möten eller situationer?

16 / 21

Pratar du ofta mer än vad som är socialt acceptabelt i vissa situationer?

17 / 21

Har du en känsla av att du alltid måste vara i rörelse eller "på språng"?

18 / 21

Känner du dig ofta rastlös och har svårt att sitta still?

19 / 21

Förlorar du ofta fokus i samtal, även när någon talar direkt till dig?

20 / 21

Har du svårt att hålla ordning på dina uppgifter och aktiviteter (t.ex. att planera dagen)?

21 / 21

Hur ofta glömmer du bort vardagliga aktiviteter eller sysslor (t.ex. att betala räkningar, hålla möten)?

Hur går en ADHD-utredning till?

En ADHD-utredning utförs av en specialist, vanligtvis en psykolog eller psykiater, och sker stegvis för att säkerställa en noggrann bedömning. Det är en del av en bredare NPF-diagnostik som även innefattar andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. ADHD-utredningen kan ta flera veckor och innefattar flera olika moment, inklusive intervjuer, formulär och ibland tester. Utredningens mål är att kartlägga personens symtom, dess bakgrund och påverkan på vardagslivet, för att ställa en korrekt diagnos.

Initial bedömning & informationsinsamling

Processen börjar ofta med en inledande intervju där utredaren ställer frågor om individens bakgrund, aktuella problem och eventuella tidigare diagnoser. En del av denna bedömning handlar om att undersöka möjliga kopplingar till andra NPF, som ofta överlappar med ADHD. Man kartlägger även händelser och utvecklingsfaser från barndomen, vilket kan ge värdefull information för att förstå symtombilden.

Självskattningsformulär och kliniska tester

För att få en objektiv bild av symtomen används självskattningsformulär, där individen själv och ibland även närstående får skatta förekomsten och graden av symtom typiska för ADHD och andra NPF. Exempel på vanliga skattningsskalor är ASRS (Adult ADHD Self-Report Scale) och Conners-skalan. Dessa verktyg kompletteras ofta med kliniska tester som mäter arbetsminne, koncentrationsförmåga och impulsivitet.

Diagnostisk bedömning

Efter att all information har samlats in analyserar utredaren resultaten. ADHD-diagnosen baseras på ett visst antal symtom inom områdena ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet som måste ha funnits i flera miljöer och orsakat problem i vardagen under en längre tid. Här tar man också hänsyn till andra NPF-diagnoser som kan påverka symtomen och hur dessa uttrycker sig.

Slutlig genomgång och rekommendationer

Efter bedömningen kallas personen till ett avslutande möte där resultatet presenteras. Om diagnosen ADHD ställs får individen också råd och rekommendationer om behandling, exempelvis samtalsterapi, medicinering eller praktiska hjälpmedel för att hantera symtomen.

Privat ADHD utredning - detta bör du veta

För många som upplever ADHD-liknande symtom kan väntetiden inom offentlig vård vara lång, och det är därför inte ovanligt att överväga en privat utredning. Här följer en överblick över fördelarna och nackdelarna med att välja privat vård, där vi främst belyser fördelarna.

Fördelar med en privat utredning av ADHD

  1. Kortare väntetider
    En av de största fördelarna med att genomgå en privat utredning är att väntetiden oftast är betydligt kortare än inom offentlig vård. Många som upplever symtom eller misstänker NPF-diagnoser vill ha snabb hjälp och slippa vänta flera månader. Vid en privat utredning kan man ofta få en tid inom några veckor.
  2. Mer individanpassad vård
    Eftersom privata mottagningar har färre patienter än de offentliga, kan de ofta lägga mer tid på varje individ och anpassa utredningen utifrån personliga behov. Detta ger ofta en mer detaljerad och grundlig utredning, särskilt för personer med komplex NPF-problematik.
  3. Flexibla tider
    Många privata mottagningar erbjuder mer flexibla tider, som kvälls- och helgtider, vilket kan vara en stor fördel för personer som har svårt att komma ifrån arbete eller studier under vanliga kontorstider.
  4. Tillgång till specialiserade utredare
    På privata kliniker arbetar ofta psykologer och psykiatriker som är specialiserade på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och NPF-diagnostik, vilket kan ge en extra trygghet för den som söker hjälp. Specialiserad personal kan ha djupare insikt i ADHD och hur diagnosen bäst identifieras och behandlas.
  5. Kontinuitet och personlig kontakt
    Privata utredningar kan ibland erbjuda en närmare kontakt med samma utredare genom hela processen, vilket gör att individen kan känna sig tryggare och mindre stressad av utredningen.
  6. Omedelbar tillgång till vård och behandling
    Inom privat vård kan man ofta få snabbare tillgång till behandling efter diagnos, vilket kan vara en stor fördel för dem som är i behov av exempelvis medicinering eller terapi för att hantera ADHD och relaterade NPF-symtom.

Nackdelar med utreda ADHD privat

Trots de många fördelarna finns det även nackdelar med privat vård som är viktiga att ha i åtanke:

  • Hög kostnad:
    Privata ADHD-utredningar är ofta dyra och kostnaden kan vara hög för personer utan privat sjukförsäkring eller ekonomiskt stöd.
  • Ej subventionerad behandling:
    Vid en privat ADHD-diagnos kan behandlingsstöd, som medicinering, ibland kräva en överföring till den offentliga vården, vilket innebär att en del ändå behöver kontakta den offentliga vården för vissa stödinsatser.

Hur går man vidare efter en ADHD-diagnos?

Att få diagnosen ADHD, en av flera möjliga NPF-diagnoser, kan innebära en omställning, men det öppnar också dörrar för hjälpmedel och stöd som kan förbättra livskvaliteten. Här är några vanliga steg efter en diagnos:

  1. Behandling med medicinering och terapi
    Behandling för ADHD kan inkludera medicinering, terapi eller en kombination av båda. Medicineringen hjälper ofta till att minska symtomen, medan terapi fokuserar på att utveckla strategier för att hantera vardagen.

  2. Psykoedukation
    Psykoedukation innebär att man får utbildning om vad ADHD är och hur diagnosen påverkar ens beteende. Genom att bättre förstå sin ADHD, en av flera NPF, kan individen utveckla strategier för att hantera sina utmaningar.

  3. Anpassningar i arbetsliv och studier
    En ADHD-diagnos kan innebära att man har rätt till vissa anpassningar i arbetslivet eller studiemiljön. Detta kan exempelvis vara att arbeta i en lugnare miljö, få extra tid på prov eller använda hjälpmedel som minskar distraktioner.

  4. Stöd från närstående och nätverk
    Att dela sin diagnos med närstående och få deras förståelse och stöd kan vara ovärderligt. Det finns också stödgrupper och nätverk för personer med NPF-diagnoser som ADHD, där man kan dela erfarenheter och tips med andra i liknande situationer.